Folkhemmet

Bakgrunden till folkhemmet

Bakgrunden till folkhemmet kan läggas historiskt till de förändringar som skedde på 1800-talets senare hälft. Befolkningen fördubblades under 1800-talet. Kring 1850 bodde 90% av befolkningen på landsbygden, 1930 var det 52% och 1965 var det 33%. 

Landsbygden kom att överbefolkas under 1800-talet från att tidigare varit den samma under en lång tid. Det finns flera orsaker som exempelvis effektivisering i jordbruket och att dödligheten minskade då sjukvård och mediciner förbättrades. Det laga skiftet gjorde ett antal personer jordlösa och fick finna andra utkomstmöjligheter. Jordbruket mekaniserades av industrialiseringens maskiner och landsbygden kunde inte längre försörja den växande befolkningen som inte arbetade i skogs- och jordbruk. 

En stor andel av befolkningen valde att emigrera till främst USA. Från mitten av 1800-talet till 1920-talet lämnade 1,5 miljoner människor Sverige. 

Städerna behövde arbetskraft till industrierna och lockade med högre löner. Sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar blev viktiga drivkrafter i avfolkningen av landsbygden.

Städerna blev snabbt överbefolkade av inflyttningen där trångboddheten, bostadslösheten och sociala missförhållande skapade problem. Under 1920-talet hade Sverige en av Europa sämsta bostadsförhållanden.

Bostadssociala situationen

Gunnar och Alva Myrdal skrev ”Kris i befolkningsfrågan” 1931. Läget var allvarligt och nöden var stor. Vintern 1932–33 var 200 000 personer arbetslösa. Bostadslösheten ökade och barnafödandet minskade. En tredje del av barnen ansågs vara undernärda.

Lubbe Nordström gjorde i slutet av 1930-talet ett antal reportage om Lort-Sverige. Han förmedlade den efterblivna delen av folkhemmet även i en serie radioprogram.

Jag fick se, vad jag icke trott: Lort-Sverige. Och då avser jag icke bara kroppslig lort utan även andlig. Och i alla klasser.

Barnfamiljerna var ofta stora och hade svårt att få ett bostadskontrakt hos de privata hyresvärdarna även om de kunde betala för hyran. Flera hyresvärdar vill inte ha barnfamiljer som hyresgäster då de slet hårt på bostäderna i de trånga lägenheterna.

I sent 1920-tal introducerades funktionalismen i Sverige. På Stockholmsutställningen 1930 visades den upp för allmänheten. Anhängarna av den nya stilen visade på en optimism och framtidstro där luft, ljus, grönska och rymd var viktiga element mot den tidigare tunga klassicismen under 1920-talet.  Detta kan ställas mot den stora depressionen som rådde i världen. Funktionalismen innehöll också ett radikalt socialt program som kom att passa in i folkhemmets tankar.

Folkhemmet föds

Per Albin Hansson, statsminister 1932–46, blev den i det Socialdemokratiska arbetarpartiet som förkroppsligade de tankar som växte fram i samtiden. Från en debatt i riksdagen 1928 införlivade han begreppet ”Folkhemmet” i partiets program. Tankarna låg i tiden hos andra politiska partier och intellektuella även om lösningarna såg olika ut. En genomgående idé i tidensströmningar var att ett bra folkhem skapade goda medborgare. 

Per Albin Hansson ur ”Folkhemstalet” 1928.

… Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. …

https://www.youtube.com/watch?v=X-vwl8Qq–I

Arbetarrörelsen och KF

Inom arbetarrörelsen blev det en bärande idé att fostra goda medborgare. Arbetarnas bildningsförbund, ABF, arrangerade föreläsningsturnéer, studiecirklar som utbildade arbetarna i demokrati och kunskap. Kunskapstörsten var stor. Kooperativa förbundet, där medlemmarna var ägare, hade samma ambitioner med att utbilda medlemmarna och erbjuda bra och billigare mat för att skapa bättre hälsa och hygien i de breda folklagren. Genom horisontell integration kunde Konsum och Domus erbjuda ett brett sortiment av produkter för att tillgodose basbehoven av god kvalité. 

Reformer

På 1930–60-talen genomfördes reformer som två veckors semester. Den bärande vision i folkhemmet var att förbättra villkoren för människorna . Under den tiden byggdes det 900 000 nya bostäder. I efterkrigstiden rådde det en högkonjunktur utan slut. Industrin behövde arbetskraft, immigrationen växte och nya reformer utlovades. Standarden och köpkraften ökade för befolkningen på ett sett som tidigare inte haft sin motsvarighet. Sverige genomgick en förvandling i folkhemmet och vi kallade det ”världens bästa land”.

Ständig tillväxt och lågkonjunktur

I industrin snurrade hjulen i oförminskad takt och behovet av arbetskraft i städerna gjorde att bostadsbristen fortsatte att öka. På Socialdemokraternas kongress 1964 beslutades om ett miljonprogram. Under åren 1965–1974 skulle en miljon nya bostäder byggas. Även om riksdagen tog formellt beslutet så hade partiet majoritet i riksdag, landsting och de flesta kommuner. Paritet och stödorganisationer hade blivit fartblinda av framgångarna och blivit statsbärande. På 1970-talet kom lågkonjunkturen med arbetslöshet, inflation och sjunkande efterfrågan. Socialdemokratin förlorade makten i riksdagen 1976 efter innehaft regeringsmakten oavbrutet från 1936 till 1976 med en nära majoritet i riksdagen.

Folkhemmet som det goda samhället

Folkhemmet blev en ikon för det goda samhället då Sverige gick från att vara ett jordbruk- till ett industrisamhälle eller fattigt till rikt. Ordet folkhem har också blivit en nostalgisk symbol att drömma sig tillbaka till, i en tid då Sverige hade en evig högkonjunktur.

Folkhemmet var också en tid där samhället var kollektivt i så mening att den sociala ingenjörskonsten fungerade. Individen stod tillbaka för det gemensamma för den stora massan. Under slutet av 1970-talet började individuella lösningar begäras och kollektiva lösningar fick stå tillbaka. Då de formativa åren under 1960-talet blev kollektivets lycka viktigare för mig än det individuella. 

---